Ätstörnigsförbundets riksdagsvalsprogram 2023
Eftervården av coronakrisen och spåren av kriget i Ukraina kommer att märkbart påverka medborgarna samt synas i riksdagens och regeringens beslut under nästa valperiod. Det finns inga snabba lösningar på mentalvårdskrisen och beslutsfattare måste vara beredda att söka långsiktiga åtgärder på både individ- och strukturnivå.
Vår riksdagsvalmål är:
Kampen mot ätstörningsepidemin kräver vilja och resurser
Coronan syns i ett ökat antal ätstörningar, och samhället har en massiv vårdskuld att ta igen, särskilt när det gäller psykiatriska sjukdomar.
En av tio finländare har haft av en ätstörning före tidig vuxenålder. Endast en av tre av dem identifieras och upptäcks inom hälsovården och en av fem har fått vård för sin ätstörning. I Finland har förekomsten av ätstörningar endast forskats bland ungdomar och unga vuxna.
Bl.a. brist på information och felaktiga föreställningar om ätstörningar ligger bakom att så få ätstörningar identifieras och upptäcks.
Lösning
Vårdpersonalens kompetens gällande tidig identifiering av ätstörningar bör stärkas i form av olika tilläggsutbildningar. Grundläggande utbildningar inom hälso- och sjukvården måste innehålla mer omfattande information om ätstörningar och hur de kommer till uttryck hos olika individer.
Tillräckliga ekonomiska resurser för vård av ätstörningar måste säkerställas. Principen om tidig tillgång till vård behöver stärkas och tillräckligt långvarig vård och hjälp säkerställas. Tillräckligt stöd till familjen och de närmaste nätverken måste garanteras under hela sjukdomsperioden.
Ätstörningssensitivitet och viktneutralitet måste bli en del av det hälsofrämjande arbetet
Genom att tala ätstörningssensitivt om mat, kropp och psykisk hälsa främjar vi alla finländares hälsa. Viktrelaterad skam, rädsla för fetma och upprepade bantningsförsök är allmänna oberoende av kroppsstorlek. Bakom detta lurar fetmans stigma: den allmänna uppfattningen att fetma inte är socialt accepterat och att fetma är en egenskap med negativ stämpel.
Det hälsofrämjande arbetet leder tyvärr ofta till att förstärka viktskammen, rädslan för fetma och fetmastigmat samt till upprepade bantningsförsök, även om vi vet att de gör mer skada än nytta för hälsan. Många av de hälsoproblem som tillskrivs fetma kan tillskrivas fetmastigmat, inte fetman i sig.
Ett ansvarsfullt, resultatinriktat och jämlikt hälsofrämjande arbete förutsätter att vi erkänner dessa fenomen och arbetar för att påverka dem.
Lösning
Ätstörningssensitivitet och ansvarsfullt viktprat ska vara en del av den hälsofrämjande politiken. Det hälsofrämjande arbetet görs viktneutralt. Hälsofrämjande åtgärder som handlar om fetma ska inkludera en konsekvensbedömning av fetmastigmat.
Viktdiskriminering identifieras och erkänns som en form av diskriminering.
Överviktiga personers aktiva aktörskap erkänns och stärks framförallt inom hälsovården.
Tredje sektorns arbete inom psykisk hälsa måste garanteras tillräcklig finansiering
Det finländska samhället skulle inte fungera utan en aktiv tredje sektor, och detta har allt tydligare synliggjorts via coronakrisen. Det arbete som föreningar inom mentalvårdsfältet utför har stor betydelse för främjande av psykisk hälsa, förebyggande av problem och stödjande av drabbade.
Endast var femte som drabbats av en ätstörning har fått vård. Det stöd Ätstörningsförbundet kan erbjuda fyller luckor i den offentliga sektorn, stöder hela familjen mitt i en svår, komplex sjukdom och ger stöd åt drabbade i utmanande, utlämnande situationer.
Lösning
Tillräckliga och förutsägbara ekonomiska resurser bör garanteras för tredje sektorns mentalvårdsarbete, så att dess aktörer kan fortsätta arbeta för att stärka delaktighet och komplettera den offentliga sektorn.
Mera information ger verksamhetsledare Kirsi Broström, tel. 040 752 9526, e-post .